Träning för ryttare

Varför kräva att hästen ska kunna prestera på topp om man själv inte är i form? Om ni ska kunna arbeta som ett team är det väl viktigt att båda parter drar sitt strå till stacken? För att kunna rida så bra som möjligt hjälper det absolut om man är fysiskt vältränad själv och har en bra grundkondition tycker jag.
 
Jag har märkt av det själv att under de perioder där jag verkligen prioriterar så att jag hinner lägga tid på min egen träning är de perioder där jag även mått som bäst och ridit som bäst. Det ger så mycket mer än vad man tror! Och det spelar egentligen ingen roll om det är yoga, joggingrundor eller gymmet till en början, så länge man kommer igång och får lite motivation till träningen. Sedan är det lättare att fortsätta och hitta just det träningsupplägg som passar bäst i din vardag och som du tycker är roligast!
 
Själv försöker jag att prioritera joggingrundor och intervallträning för konditionens skull och att träna mage och rygg för bålstabiliteten vilket är jättebra för sitsen. Sedan tränar jag gärna yoga och kör armar/ben på gymmet, men det kommer i andra hand.
 
Jag tror att vi som ryttare ofta hänger upp oss mycket på hästen och dess träning. Ändlösa timmar i ridhuset och massa pengar på träning medans vi inte lägger någon energi alls på vår egen träning. Att ryttaren inte är tillräckligt stark eller kanske lite sned påverkar ju hästen också. 
 
Så att träna ett par gånger i veckan är inte bara bra för din egen hälsa utan för hästens och era gemensamma prestationer också. Ge det en chans!
 

Drömmen om en lösdrift

För mig så hade det absolut ultimata varit att ha min häst på lösdrift. Dels för att jag anser att det är det bästa sättet att ha häst på, dels för att min häst hade trivts allra bäst då.
 
En häst behöver röra på sig, de är byggda för att ständigt vandra. Det behovet tas ifrån dem när de ska stå på box många timmar och i många fall även små hagar med begränsad rörlighet under dagarna. Visst, de motioneras när vi rider dem, men en timme om dagen i ridhuset kan ju inte direkt ersätta 24 timmars vandrande. Hästens kropp behöver hållas igång för att fungera som bäst, att låta den ha möjlighet att röra sig är på ett sätt förebyggande för exempelvis senor som mår bra av detta.
 
Sedan tror jag att det mentalt gör stor skillnad för hästen att få leva ett så naturligt liv som bara är möjligt. De hästarna vi använder i skolan går antingen på lösdrift eller på Active Stable och de är så lugna och stabila mentalt. Det bråkas i princip ingenting mellan dem, de är trygga i sin flock och aldrig svåra att fånga då de tycker att det är roligt att få komma med och arbeta. Det är ju så vi vill att våra hästar ska vara, att de ska tycka det är roligt att umgås och träna med oss ryttare.
 
Min dröm för Ezmeralda är att när vi är klara med Flyinge så ska hon få gå på en fin lösdrift med massa hästkompisar och eventuellt även få ett föl. Ett föl som ska få växa upp i flock och med jämnåriga för att få en så naturlig uppväxt som möjligt.
 
Hur skulle ni ha era hästar om ni hade möjlighet? Och varför?
 
 
 

Utvärdering fullcheekbett

Jag fick låna ett fullcheekbett för ett tag sen av en kompis, då hennes häst inte funkade på det, för att testa på Ezmeralda. Oftast rider jag henne på ett tredelat med fasta ringar då hon funkar väldigt bra på det, men tänkte att det kunde vara lite roligt att testa något nytt för att se hur hon reagerade.
 
Beskrivning av bettet från horze:
”Parerstänger hindrar bettet från att glida igenom munnen på hästen och hjälper dig att styra hästen genom att lägga press på sidorna av huvudet. Avrundade kanter där munstycket går över bettringarna och hindrar på så sätt bettet från att nypa din häst i mungiporna. ”
 
Detta bett är då tvådelat, vilket hon aldrig gått på innan såvitt jag vet. Jag testade det igår när vi var och joggade i Crafoord och fick faktiskt en jättebra känsla. Det blir ju ett litet tryck på motsatta sidan av parerstängerna när man tar ett tygeltag vilket gör att hjälpen blir lite tydligare. Sen var hon såpass mjuk från början så jag kunde i princip rida henne bara med säte och skänklar så jag vet inte hur mycket effekt bettet hade, men hon kändes väldigt avslappnad och mjuk i munnen i alla fall så det är ju positivt. Vi har haft lite problem med att hon blivit nypt i mungiporna ibland av andra bett så det kanske vi kan slippa med detta bettet.
 
Eftersom hon ändå kändes så trevlig tror jag att jag ska köpa det av Annie och ha det som variation med det andra bettet och för att minska risken för nyp i mungiporna.
 
Vad har ni för uppfattning om såna här bett? Bra/dåligt och varför?