Imorse var jag och fröken Z på vår andra tävling för veckan, en hopptävling på Granelund. Nära och bra när man bara har tiominuter skrittväg från stallet, då får man passa på! Det vara bara en 90-klass vi hoppade så det var inte en jättestor grej, vill mest att hon ska få komma ut och skaffa rutin på det här med tävlandet då det blir lite av en stressituation för oss båda. Målet var att komma över alla hinder och försöka hålla ett bra tempo och det tycker jag verkligen att vi lyckades med!

 

Ett ner blev det, vi kom lite nära tvåan så vi petade den, men det gjorde inte så mycket. Ezmeralda, som på framhoppningen varit hyperladdad, skötte sig riktigt fint. Hon sög tag i varje hinder och hoppade jättefina språng, det var inga konstigheter alls. Vi är inte jättebra på det här med att komma rätt på hindren än, det blir lite hejsan hoppsan med avståndenibland... men på den höjden är det inte jättenoga egentligen, bara något vi behöver fortsätta träna på.

 

I allmänhet är jag suuupernöjd, hon skötte sig över förväntan. Många morötter blev det hemma i stallet till min fina hestis!